minus

ner 0, 4
I alla fall.
Alltig någonting.
Men endå fucking äckel dag igår.
Och jag kan inte direkt påstå att jag känner mig smalare
än av att vara 4hg lättare, snarare 2 kg tyngre.

-

Fucking helvetes jävla dag.

Förklarar senare...
Kanske...
Om jag orkar.

Vänner.

Mina bästa vänner, dom är verkligen knäppa ibland.
Vi pratar alltid om ytliga saker, aldrig om hur vi mår
eller så. Dom frågar aldrig hur jag mår, fast dom mycket
väl vet att jag har anorexi. Dom enda jag berättar
mer för att mina äs-vänner. Usch, jag vill ha en riktig
kompis, en som bor här, i min stad, i min skola,
som jag kan prata om allt med.
Fortsätt drömma Lovisa...

Fattar ni hur äcklig jag är?

Som faktist äter kakor och glass!
Och nu ska jag göra det igen.
Det är så jävla äckligt!
Men jag gör det för att verka frisk, men usch vad hemskt
det är. ångest.

update: slapp glassen, mackor istället.
men det är också väldigt äckligt.

Kissa?

Vet ni vad jag får ångest över ibland?
Att kissa
För när man är smal och inte har druckit så mycket
som jag gör nu, behöver man ju inte kissa så ofta.
Men det gör jag. Ännu ett bevis på att jag är fet.

Ja, jag vet, jag är helt sjuk som tycker såhär,
men ja, det är så jag tycker.


En stor rund boll

Det är vad jag är. Rund. Fet. Äcklig.
Ja, som alltid.
Vad ska jag skriva mer då?
Att jag är fet?

Glömde jag säga att jag är äcklig och fet?

När allt bara blir fel...

När allt bara blir fel...

- så lägger jag mig oftast i sängen och drar täcket
över huvudet. om jag har tur så kommer det någon tår,
så slipper jag ha det trängandes under ögonlocken hela tiden.

- oftast orkar jag inte blinka, jag vill bara dö.

- det värsta är att.... jag inte känner nånting. att det bara tar ont.

Jag önskar man bara kunde trycka på delete knappen så
försvann man, så man slapp leva. Eller slapp sin feta kropp.
Jag orkar inte skriva mer, det dunkar i huvudet, ögonen bränns
och tankarna flyger överallt, genom hela kroppen.


Jag är officiellt fet.

Mamma sa:
Lovisa, du behöver en större storlek, den är för liten.

Håll masken, håll masken.
Fixade en stund, sen gick jag upp, deppade.
Men jag grät inte, tur det i alla fall. Det var nära ögat.

Ångest!!!

Efter mitt inlägg igår läste jag lite äs-bloggar,
såg hur lite dom äter, hur lite dom väger, allt sånt.
Och herregud vilken ångest liksom, jag låg och grät
ett tag, låg och tänkte ett tag, läste en stund, innan jag
kunde somna. Det var så hemskt, jag har aldrig haft så mycket
ångest över ingenting igentligen. Idag känns det bättre,
utom att jag inte kan ha på mig några kläder alls,
min kropp är så fet. På gympan stod jag och kliade mig
på vaden och kommer helt plötsligt att man inte ska
ha fett på knäna! Men det har jag. Herregud vad min
kropp är hemsk. Jag har ju problem, jag måste verkligen bli smal.

Jävla helvete, det kallas liv.

Fan, jävla, helvetes jävla skit, jag orkar inte leva.
Veckan har varit ganska bra tills nu (inte matmässigt,
mina veckor kan inte vara bra matmässigt)
jag orkar inte mer. Jag väger lika mycket som en ko,
jag har fått höra flera gånger idag att jag är "frisk" och blivit
glad, dom tror på mitt skådespeleri. Men när jag hör det från
en äs-are, då känns det verkligen hemskt. Är jag frisk?
Inbillar jag mig bara allt? Jag är nog för fet för att räknas
ens som äs-are.

Det måste hända nu, så jag kan bli smal.

En smal flicka.

Revben, lår, mage, nyckelben, armar, ben,
handleder, fötter.

Såg en tjej idag som var så smal, så smal.
Med handleder lika tunna som två av mina
feta fingrar. Ja, jag gillade det.

Helt ovärt

Ångest från tårna ut i hårstråna.
Jag orkar inte leva, jag bara, ger upp.
Jag är avundsjuk på alla, alla är ju så smala
medans jag bara sitter här, tjockar mig mer än jag behöver.
Usch, det känns som om jag inte kommer överleva natten,
men det gör jag. som vanligt.
Igentligen är det här inlägget helt ovärt, jag fattar inte hur någon
kan läsa min blogg.
Nu tittar jag på mina feta fingrar, är det verkligen jag som skriver
det här? Jag tror jag har masken uppe till och med för mig själv.

snart, snart ,kämpa Lovisa!

Nej visst.

Nej, nej, inte blir det mer press för att
jag måste vara bäst på en till sak.
Nej, nej.

om blickar kunde döda.

True

I'm strong on the surface, not all the way through
I've never been perfect, but neither have you
- Leave out all the rest, Linkin Park

Tillåt mig skratta

En tjej sa nyss till mig: Jag hade
en ätstörning i höstas.
HAHAHAHAHAHAHA
Kom det ur min mun, jag skrattar fortfarande!
Okej, visst, hon äter inte lika enorma portioner
som jag, med matprogrammet, äter, men inte
heller lite, inte så att det räknas som en
ätstörning. Visst, kanske en störning
i hjärnan, men hon är verkligen inte
"ätstörningssmal". Och en ätstörning
övervinner man inte på några månader.
Och oftast inte utan hjälp.


Men endå blir jag avundsjuk, jag vill också
få välja vad jag vill äta (=ingenting)

Tack

Jag är så glad att jag får träna.

Bröt ihop idag, grät, drog i min feta kropp,
slog mig själv. Ja, ni fattar.
Ingen kom upp i alla fall, så jag hoppas dom inte
märkte mitt lilla anfall. Nu känns det då lite
bättre, slipper i alla fall det där trycket bakom ögonen
för att tårarna inte kommer ut. Men jag är fortfarande fet,
om inte fetare än förr.

Jag orkar inte

Fett överallt.
Kan inte förklara i ord hur det har varit sen
jag skrev sist. Det har varit hemskt.
Jag är hemsk.
Mat, mat, mat.

Jag orkar inte

Fett överallt.
Kan inte förklara i ord hur det har varit sen
jag skrev sist. Det har varit hemskt.
Jag är hemsk.
Mat, mat, mat.

Namn

Jag vet inte vad jag ska "heta".
Jag vill ha ett namn, fast bloggen är anonym,
det blir så svårt annars. Förslag?

Hata

Idag hatar jag världen. Jag hatar allt.
Har varit sur på mamma hela dagen,
har knappt vågat prata med kompisarna,
jag är så rädd att råka säga för mycket.
Släppa på masken som. Och så är jag fet.
Såg en helt underbar tjej idag, så fina ben!
Och så alla dessa modeller, http://nelly.com
har ju hur mycket som helst!

Nu funderar jag seriöst på att ta och hänga mig,
jag är så less.


Ångest

Jag bara sitter och tjockar mig hela dagarna.



så fin modell, fin kropp, fint utseende.

aldrig tillräcklig

hoppa, hoppa, hoppa.
bränn kalorier, bränn kalorier.

fet, fet, fet, FET.

dö, dö, dö.

ljug, ljug bättre, ljug bäst.

,

Varför lever jag?
idag vill jag bara ta en pistol och skjuta.

Hemsk natt

Vaknade vid 6 av att grannen körde igång
sin snöslunga.
Vad gjorde jag?
Låg och kände och klämde på min kropp. Jag är verkligen
otroligt fet! Kom också på att om jag vägrar mat
kommer det ta flera månader innan jag är smal,
för då får jag ju noll förbränning, och då kommer jag gå
upp av allt jag äter, även om det bara är en gurkbit.
Så jag får vänta, instängd i mig själv.


Frisk?

Vet ni vad min hemskaste, läskigaste mardröm är?
att bli frisk.
Jag hatar anorexin, jag tänker för mycket,
har jättemycket ångest, träffar inte kompisar,
ingenting! Ingenting är som förr.
Men jag menar, mina kompisar, dom kommer väl
aldrig förlåta mig? Dom kommer alltid vara lika sura
på mig, för att jag förstörde deras sommar och höst.
Och jag vill inte bli fetare. Jag är redan fet, uppe
i normalvikt. Men blir jag frisk kommer jag ju äta massa
äckligt godis. Redan nu äter jag ibland glass,
för att bli av med matprogrammet = svälta = smal.
Men jag fuskar alltid och tränar alltid efter.

Fast jag kanske redans räknas som frisk?
Jag är uppe i normalvikt, jag äter fettbomber,
jag tränar knappt, jag äter alldels för mycket.
Jag är nog frisk. I alla fall inte anorektisk.
Min värsta mardröm.

Idag.

Herregud vilken dag. Så fort jag vaknade,
tittade mobilen, 1 mars idag. Om 2 veckor
är det 4 månader sen jag blev utskriven, vad har hänt,
ingenting! Jag har blivit fetare, det är det enda.
Och masken sitter på hela tiden, på avdelningen
satt jag mest och skrek för att jag hatade mat.
Nu måste jag hålla ångesten inom mig, hela tiden.
Det är verkligen jättejobbigt, det har varit en sån dag idag,
ångesten har varit jättehög hela dagen, det enda jag har
kunnat göra är att gömma mig under täcket och sen
sätta på mig masken för att kunna äta.

Varför lever jag? Jag har inget att leva för.

RSS 2.0